Årskurs 7-9

Media Smart för högstadiet

Bild på en skrivare

Media Smart för högstadiet består av ett antal lektioner som syftar till att ge eleverna en fördjupad förståelse och kunskap om reklam. Inom områden som etik, lagar och sociala medier får eleverna arbeta med ett antal enkla och roliga övningar.  I materialets sista lektion får eleverna arbeta med gymnasievalet och reflektera över betydelsen av att allt fler skolor gör allt mer reklam – bra eller dåligt för eleven?

Målet är att eleverna med hjälp av Media Smart ska kunna veta vad som skiljer reklam från information, kritiskt kunna granska ett reklambudskap samt tyda och tolka en avsändare av ett budskap. Kort och gott vill vi utbilda morgondagens smartaste konsumenter!

Du som lärare kan använda hela eller delar av materialet. Varje lektion är fristående och du kan arbeta med dem i den ordning som passar er bäst.

Till varje lektion finns ett eller flera klipp, både rörliga och stillbilder. Ni kan använda dessa eller söka fram andra exempel. Till varje exempel finns det frågeställningar som ni kan arbeta med individuellt, i grupper eller i helklass.

Till vissa lektioner finns även övningsuppgifter för eleverna att göra enskilt eller i grupp.

Lycka till!

Del ur Lgr 11: kursplan

Skolan ska förmedla de beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Kursplaner årskurs 7-9

Del ur Lgr 11: Kursplan i bild

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas
i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera
och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper
om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.

Centralt innehåll – Bildanalys

  • Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
  • Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
  • Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Del ur Lgr 11: Kursplan i samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.

Centralt innehåll – Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
  • Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Del ur Lgr 11: Kursplan i svenska i grundskolan

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Centralt innehåll – Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Del ur Lgr 11: kursplan i hem- och konsumentkunskap

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför.

Centralt innehåll – Konsumtion och ekonomi

  • Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
  • Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
  • Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
  • Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
  • Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet.